Finavia utför ett långsiktigt arbete för att minska den belastningen på miljön som flygplatsernas verksamheter orsakar. Detta gäller även utvecklingsprogrammet för Helsingfors-Vanda flygplats: terminal- och trafikområden byggs och uppställningsplattan repareras grundligt med beaktande av miljöaspekterna.
Trettio procent mer energieffektiv än bestämmelserna
Finavias klimatprogram strävar efter att få ner koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till noll. Företagets flygplatser har varit koldioxidneutrala sedan 2019. Koldioxidneutraliteten har uppnåtts genom att först minimera koldioxidutsläppen från Finavias verksamhet och därefter kompensera kvarstående utsläpp. Nästa steg är nettonollutsläpp.
– Genom förändringar i fastigheten och dess system är ambitionen att minska energiförbrukningen avsevärt. Utvecklingsprogrammet har som mål att skapa en byggnad som är 30 procent mer energieffektiv än vad bestämmelserna föreskriver, berättar Reijo Särkkä, systemansvarig på Finavia.
Den nya Plazan (Aukio) i utbyggnaden av Terminal 2 samt västra och södra flygeln har beviljats ett BREEAM-certifikat (Building Research Establishment Environmental Assessment Method) för ett helhetsbetonat miljöarbete och hållbarhet i samband med uppförandet av byggnaden. BREEM betygsatte byggnaden som Excellent, vilket är det näst bästa av de fem certifieringsstegen.
Man strävar även efter att få ett certifikat för den nya entrébyggnaden.
– Nya byggnader värms och kyls med lågtemperaturelement och paneler. I entrébyggnaden finns luftvärmepumpar och den värme de samlar används i parkeringshusen. Inomhusbelysningen styrs genom ett smart system som minskar ljusstyrkan eller släcker lamporna när dagsljuset lyser in genom terminalens stora fönster.
Gamla lampor på flygplatsen har ersatts med energieffektiva LED-lampor ända sedan 2014.
El från egna solpaneler
Enligt utvecklingsprogrammet har även tre solcellssystem installerats på Helsingfors-Vanda flygplats. Systemen består av totalt 2 100 paneler som har en maximal effekt på 660 kilowatt. De två första systemen installerades på terminalbyggnadens tak. De producerar cirka fem procent av den el som terminalen förbrukar – främst på sommaren när det finns mycket solljus.
– Den el som 672 paneler på parkeringshusets vägg genererar används för att ladda elbilar. Det finns cirka 200 laddningsstationer. Om solpanelerna genererar mer ström än vad som behövs för laddningskapaciteten, används överskottet i fastigheten.
Under rivnings- och byggnadsarbeten har särskild uppmärksamhet ägnats åt dammbekämpningen. Dammet uppstår bland annat i samband med deponering av jordmaterial och stenkrossning.
– Damm som svävar i luften kan äventyra flygtrafiksäkerheten och störa människorna som jobbar i området. Genom att vattna marken och kapsla in sten som ska krossas förebygger man dammbildning, berättar Kirsi Pitkäranta, miljösakkunnig på Finavia.
Avfallsmaterial som bildas på byggarbetsplatsen levereras till återvinning och återanvänds på platsen.
– Betong, metaller och träavfall har via avfallshanterare levererats för vidare användning. Krossad asfalt används som ytlager på flygplatsens servicevägar och till konstruktioner för snöuppsamling och för lagerbyggnad. Bra jordmaterial tas även till vara och återanvänds.
Läs mer om Finavias miljöarbete på vår miljösajt och i vår års- och hållbarhetsredovisning.
I artikelserien Framtidens flygplats berättar vi historier och intressanta detaljer som ligger bakom Helsingfors-Vandas utvecklingsprogram. På Helsingfors-Vanda flygplats pågår det största utbyggnadsprojektet i flygplatsens historia. Syftet med Finavias jätteinvestering är att utveckla flygplatsens tjänster och kundupplevelse och stärka Helsingfors-Vanda flygplats position som Europas ledande transitflygplats.
