Vi betraktar fortfarande flygtrafiken som ett separat färdsätt på grundval av det befintliga flygplatsnätverket. De viktigaste drivkrafterna i utvecklingsarbetet borde ändå vara kundernas behov, tillgängligheten och ett trafiksystem som är hållbart både ekonomiskt och i termer av sin klimatmässiga påverkan.
I stället för förnyelse verkar vår transportpolitik styras av en vilja att bevara, och tillgängligheten baseras på befintliga flygplatser.
Flygplatserna har främst byggts under 1900-talets första årtionden, då behoven och världen var mycket olika. Således har Finavia för närvarande 20 flygplatser, varav många ligger nära varandra och nära goda järnvägsförbindelser.
Detta trots att efterfrågan på finländska trafiktjänster förändrades avsevärt i början av 2000-talet, då inrikes flygtrafiken började minska på små flygplatser. Människorna flyttade till stora regionala centrum i allt snabbare takt och trafikbehoven förändrades. Samtidigt började tåg- och busstrafiken utvecklas starkt.
Fokus för arbetet med att utveckla trafiksystemet bör flyttas till hur trafiken kan hanteras på ett förnuftigt och lämpligt sätt. Regionernas goda förbindelser kan upprätthållas på många sätt, varav flygtrafiken är ett. Utvecklingen borde betraktas på ett färdsättneutralt sätt.
Finland borde finansiera utvecklingen av smidiga resekedjor. Kostnaderna skulle vara endast en bråkdel av det offentliga PSO-stödet som betalas till flygbolagen och kostnaden för att flyga nästan tomma flygplan.
2–3 miljoner euro kunde vara en tillräcklig summa. Detta skulle vara en konkret åtgärd för att uppnå målen för utsläppsminskning inom trafiken och på lång sikt säkra Finlands regionala tillgänglighet.
Artikeln publicerades första gången 16.6.2022.
