Ersättning av flygfotogen med fossilfri drivkraft, det vill säga bränsle, el och väte från förnybara råvaror, spelar en nyckelroll. Ingen av dem kommer att lösa hela framtiden för luftfarten, utan en hybridmodell kommer sannolikt att användas. Olika drivkrafter kommer att användas parallellt.
Förutom fossilt flygfotogen är det för närvarande endast förnybara bränslen som kan användas för långdistansflygningar och stora passagerarvolymer.
Det skulle vara relativt enkelt att byta från fotogen till förnybart bränsle. Det krävs inga stora investeringar i flygplatsernas distributionsinfrastruktur eller tekniska ändringar i flygplan.
I praktiken står ibruktagandet av förnybara bränslen fortfarande inför ett antal utmaningar. Det råder brist på råvaror och det finns inte tillräckligt med kapacitet för industriell produktion. Ibruktagandet har också bromsats av höga priser.
Väte erbjuder betydande potential för långdistansflygningar och som drivkraft av stora flygplan. Lösningar för lagring och återvinning av väte kräver fortfarande mycket utvecklingsarbete.
På Finavia stöder vi utvecklingen av elektronisk luftfart som en drivkraftslösning.
Enligt en rapport som publicerades av Transport- och kommunikationsverket Traficom våren 2022 är det troligt att de tidtabeller som flygplanstillverkarna meddelat för introduktionen av elplan till marknaden är optimistiska och att den faktiska skalningen av den elektroniska luftfarten kommer att börja i mitten av 2030-talet.
På grund av batteriernas laddningskapacitet är eldrivna flygplan bäst lämpade för korta sträckor på ca 200–400 km och för små passagerarantal. Till exempel flygskolor kunde vara lämpliga användargrupper.
Nya drivkrafter utvecklas intensivt hela tiden. Finavia deltar i flera projekt för att främja den gröna övergången inom luftfartssektorn. En ändring sker inte över en natt, för inom luftfarten tar utvecklingsarbete och säkert ibruktagande alltid tid.
Koldioxidutsläppen måste minskas drastiskt genom flygtrafikens hela värdekedja och på många sätt. Utsläppen från flygtrafiken kan minskas genom effektivare flygförfaranden och användning av luftrummet, genom att flyga fulla flygplan och minska flygplatsernas miljöpåverkan.
I Finland har Finavia tillsammans med flygbolagen förkortat taxisträckorna och utvecklat landningsmetoderna. Tack vare utvecklingsarbetet har bränsleförbrukningen och utsläppen minskat. På Helsingfors-Vanda sker mer än 70 procent av landningarna med den gröna metoden av kontinuerlig glidning.
Vårt klimatprogram som påbörjades för nästan 15 år sedan gav resultat 2017, då Helsingfors-Vanda flygplats uppnådde koldioxidneutralitet. Alla våra flygplatser har varit koldioxidneutrala sedan 2019. Utsläppen kommer nu främst från uppvärmning och fordonens bränsleförbrukning. Vårt nästa mål är nettonollutsläpp.
Den accelererande klimatförändringen kräver åtgärder från alla aktörer inom flygindustrin. Varje litet steg är viktigt när vi går mot mer hållbar flygtrafik.
Läs mer:
Henri Hansson: Finavias klimatprogram och Helsingfors-Vandas läge stödjer ansvarsfullt flygande.
Mikko Viinikainen: Koldioxidneutralitet är första steget – vårt nästa mål är nettonollutsläpp .
Jani Jolkkonen: Att finansiera flygresor med offentligt stöd är dyrt och orsakar utsläpp
